L: Ibland, ibland inte.
D: Precis…
L: Ibland är det jobbigt att bara kliva upp på morronen. Haha. 
D: Det är ändå så att det handlar ju alltid om att sätta sig upp i sitt sammanhang lite grann. Det är verkligen så att man kan vakna och man ska kliva upp sju och sedan åka bil i åtta timmar så tänker man att åh, fy fan vilken jävla skit. Varför håller jag på med den här skiten! Och så börjar man tänka på vad mina kompisar hemma i Umeå gör och så bli man så här att nä, jag ska fan inte gnälla så mycket. Men det hör också till norrlänningar att man vill gnälla ganska mycket. Mycket mer än vi egentligen… va ska man säga…
L: Har rätt till.
D: Ja, har rätt till. Haha. För det liksom ligger lite i norrländska psyket att man gärna ska vara lite tjurig och gnällig. Jag vet att varenda gång jag träffar Randy så är det enda vi gör är att vi sitter och gnäller på skivbolaget i flera timmar, men egentligen är vi ganska nöjda med dom och dom är också ganska nöjda men det är som att man måste göra det. Nä, men turnerandet tycker jag är helt fantastiskt. Jag gillar verkligen att vara på turné - då det är kul. Vissa dagar är det inte roligt men så är det ju alltid. Sen så är vi ganska mycket folk som åker på turné nu vilket gör att det blir lättare också. Som förut så var det oftast bara vi fem plus en kille till som kanske körde bilen eller någonting. Men nu på den här turnén så är vi tio personer bara för att…
L: Plus Isolation Years…
D: Ja, plus Isolation Years samtidigt. Då blir det liksom mycket lättare att vara på turné och mycket mer så här att vi tar med oss vänner och flickvänner bara för att vi ska kunna trivas att vara på turné. Det funkar liksom jävligt mycket bättre i och med att vi har varit mycket mer folk.

Hur har responsen vart hittills då?

L: Bra. Den har varit överväldigande bra på vissa ställen. Vi är helt överraskade att det kommer mer än femtio pers och kollar på oss på Sverigespelningar, det var lite vad vi hade väntat oss och så är det fullt på nästan alla ställen. Så det är jättekul faktiskt. Vi har ju faktiskt inte spelat så mycket i Sverige på sistonde så vi hade ju väntat oss att det skulle vara precis som alltid. Nä, men det går bra.

Skulle vilja ställa lite frågor angående senaste skivan. Hur skiljer den sig mot förra och hur har ni arbetat med den?

L: Omslaget är en helt annan färg. Haha. Annars har vi jobbat på ganska exakt samma sätt. Vi har snott från helt andra ställen än på förra skivan. Jag vet inte vilka skillnader som liksom är medvetna, det bara blev annorlunda för att vi skrev helt nya låtar.
D: Jag tror att en av skillnaderna som är ganska medveten, som inte är rent musikalisk, är att när vi på förra skivan pratade om politiken och texterna så var det ganska mycket sociologi. Det handlade mycket om att vi tog upp mycket så här filosofiska frågor om konst och kreativitet och skapande och sånt där, medan nya skivan ändå är ruggigt dagsaktuell. Den handlar verkligen om vad som händer här och nu med världen på något sätt. Det tycker jag är största skillnaden och en ganska viktig skillnad - att den här skivan är mycket mer fokuserad på det som händer just nu liksom att den politiska kampen pågår.
L: Den är konceptuell skulle man kunna säga.
D: Ja, precis. När den kom ut efter Genua och Göteborg och allting så kändes det som att den ligger ändå jävligt… men de kändes som vi gjorde rätt… att den ligger lite rätt i tiden för vad vi vill få fram och varför vi vill vara ett band som pratar politik.

Lars och Dennis. Foto: Johanna Ljungberg. 

Det kommer att släppas en ny singel från albumet till ”Up for sale” har jag hört, blir det någon ny video?

L: Vi har just vart och klagat på videoklippningen.
D: Ja, vi fick videon igår och den såg inte så bra ut så jag och Robin (turnéledaren) var tvungna att åka till Stockholm imorse och sitta och klippa om. Så vi har ju spelat in en video som är klar idag då kan man säga. Nu tror jag att den blir bra, den är inte helt fantastisk men den vart väldigt bra. Det är en råbra idé och så där men just det där att första klippningen vi fick var ganska dåligt klippt. Det såg inte särskilt kul ut så… men nu ser den rolig ut. Det är en massa kända punkprofiler som dyker upp i videon som folk kommer bli… ja, om jag säger som så här att D.S.-13:s karriär den kommer att rasa rakt ner i skogen efter att folk har sett den här videon.

Media då? Hur har ni blivit behandlade av dom?

L: Som skit som alla andra som är med i media! Haha. Nä, jag vet inte. Dom har väl förvrängt en hel del citat, satt ut ganska dåliga foton på oss och gett oss en massa riktigt dumma recensioner så att det är som vanligt. Vissa saker ändras, vissa saker är huggna i sten från dag ett.
D: Men som t.ex. i USA och Tyskland där gillar dom oss jättemycket.
L: Ja, fast dom är ändå dumma där. Haha.
D: Ja, dom är dumma men det är ändå liksom att man märker att folk är entusiastiska i det vi håller på med. Men i Sverige finns det en ruskigt så här ganska jobbig, trångsynt, bitter, synisk ådra hos journalister som är ganska otrevlig. Det är verkligen så här att, ja men du vet, så här att så fort band kommer och pratar om saker som inte är direkt rockrelaterat så blir det ändå att det blir lite konstigt. Du vet, svensk media är ju faktiskt full av skit rakt av.
L: Det blir så här guldklimpar men mest bajskorvar.
D: Precis. Haha.

Tänkte på det här med att spela live. Fungerar det att föra över låtarna från skiva till live?

L: Nej, egentligen inte. Det låter ju inte alls likadant men det har vi ju riktigt inte strävat efter heller, jag menar ifall… i och för sig nu låter vi ju tydligen ganska bra live har folk sagt. Så det skulle kanske va bra och kunna föra över live till skiva. Men jag vet inte, jag tror inte att det är direkt önskvärt att bara kopiera livespelningar från skivan. Det är så många stora band som gör det och så går man dit och så låter det precis som på skivan och så tänker man; betala två hundra spänn för det här!? Det känns ju tråkigt. Jag vill ju när jag går och ser ett liveband, att det ska vara nåt extra utöver skivan och det hoppas jag att vi kan åstadkomma på nåt sätt.
D: Men det har aldrig varit någon ambition att låta likadant. Då vi är i studio så är vi verkligen i studio och som på senaste skivan så försöker vi få den att låta på sina stunder jävligt poppig och ibland jävligt stökig. Men då vi spelar live så blir det…
L: Bara stök…
D: Ja, precis, det blir nästan bara stök och den där punk intensiteten som man lätt kan förlora finns ju mycket mer där när vi spelar live än på skiva så det blir ganska stor skillnad och det vill vi ju ha. Och, jag menar, vissa låtar jobbar vi ju nästan om för att det ska funka bättre att spela live och sådär.

Lars Strömberg. Foto: Johanna Ljungberg.

Kommer det några nya låtar ikväll?

L: Bara från skivan och lite överraskningar.
D: Ja, vi kanske spelar någon helt ny ikväll. Vi får se.
L: Ja, just det…
D: Vi repade faktiskt en på soundchecket idag.
L: Ja, men det blir det nog.
D: Eller den är inte helt ny, den är ganska gammal. När vi spelade in skivan så spelade vi in tjugo låtar och det är bara elva låtar på skivan och så har vi släppt två på första singeln och två på ”Up for sale”-singeln. Så det finns fortfarande fem låtar osläppta fast en av dom är så dålig så den kommer aldrig se dagsljuset… men så det kommer en e.p. fram mot sommaren med fyra nya låtar, någon remix kanske och lite andra grejer och typ alla videos och så där. Så det kommer att komma en mäktig e.p. framöver. Troligast på den här ”Bigger cages, longer chains” och så är det en annan a-sida, en ny låt som heter ”Beautiful so alone” som är jävligt bra. Så vi har lite osläppta låtar kvar.

Kommer den att släppas på Burning heart och Epitaph då eller?

D: Ja, det är väl det som är tanken. Vi får se vad dom säger men det är ju det som är idén.

Slutligen, vad vill ni att vi ska få ut av spelningen ikväll?

L: Slutgiltiga målet är att ni ska skita fullständigt i oss och bara hitta på en massa bra grejer själva, för att på det hela taget så är vi ganska oviktiga. I stundens… i liksom i liveshowens ögonblick så hoppas jag att vi kan vara viktiga för att inspirera folk men slutligen finns det ingen… man kan ju liksom inte ens jämföra våran vikt med egen kreativitets vikt. Jag vet inte.. förhoppningsvis ikväll så går man hem med en bok under armen och en bra kväll i minnet.
D: Precis och ett leende på läpparna, lite smådansande, svettig.

Efter att ha sett spelningen så kunde jag inte annat än att känna igen mig i det sistnämnda. När jag lämnade lokalen hade jag det där leendet på läpparna. Jag kanske inte gick smådansande därifrån, men jag svävade fram som på moln, och svetten den rann längs pannan. Slutligen kan jag säga att jag har sällan, om ens någon gång, varit med om ett sådant energiskt liveframträdande i hela mitt liv. De var så bra att det gjorde ont - eller för att använda mig av bandets egna ord, ”My heart still hurts from last night”.

Text: Micke Persson / Foto: Johanna Ljungberg.